I finansutskottets tabell 2.3 syns hur oppositionen vill avvika från regeringens utgiftsramar. Här har vi plockat ut det som sticker ut mest – med källa till varje siffra. Där historik behövs kompletterar vi med SCB, tydligt märkt.
M, KD, L och SD lade inga egna utgiftsramar – de står bakom regeringens förslag. Jämförelserna nedan är därför S, V, C och MP mot den ramen.
Största gapet mellan två partier
141 mdkr
Mellan C och MP – samma år, samma 27 områden
Centerpartiet vill lägga 5 mdkr mindre än regeringen. Miljöpartiet vill lägga 136 mdkr mer. Gapet är 141 miljarder kronor.
Nollstrecket är regeringens ram
C
−5,0 mdkr
S
+27,2 mdkr
V
+65,0 mdkr
MP
+136,3 mdkr
Staplarna visar avvikelse från regeringens utgiftsram i miljarder kronor för det aktuella utgiftsområdet – alltså mer eller mindre statsutgifter, inte skatter eller intäkter.
Centerpartiet vill skära 15,9 mdkr i utgiftsområdet Arbetsmarknad (UO 14) – den största sänkningen i tabellen. Bland annat vill C trappa ned a-kassan. Vänsterpartiet vill öka samma område med 5,6 mdkr. Det handlar om statsbudgetens utgifter, inte om skattesänkningar.
C
−15,9 mdkr
V
+5,6 mdkr
Staplarna visar avvikelse från regeringens utgiftsram i miljarder kronor för det aktuella utgiftsområdet – alltså mer eller mindre statsutgifter, inte skatter eller intäkter.
Miljöpartiet vill lägga 39,4 mdkr mer på kommunikationer. Det är mer än S, V och C tillsammans (6,9 mdkr).
C
+1,4 mdkr
S
+1,7 mdkr
V
+3,8 mdkr
MP
+39,4 mdkr
Staplarna visar avvikelse från regeringens utgiftsram i miljarder kronor för det aktuella utgiftsområdet – alltså mer eller mindre statsutgifter, inte skatter eller intäkter.
Vänsterpartiet vill lägga 11,7 mdkr mer på ekonomisk trygghet för familjer och barn. Centerpartiet vill lägga 2,5 mdkr mindre, bland annat genom att avskaffa flerbarnstillägget för andra barnet.
C
−2,5 mdkr
S
+5,1 mdkr
MP
+8,9 mdkr
V
+11,7 mdkr
Staplarna visar avvikelse från regeringens utgiftsram i miljarder kronor för det aktuella utgiftsområdet – alltså mer eller mindre statsutgifter, inte skatter eller intäkter.
FiU1 ger ramarna i miljarder. SCB ger långa serier som andel av BNP. De mäter olika saker – men tillsammans visar de var 2026 landar i ett längre perspektiv. 2026* i skattekvoten är FiU1; övriga år är SCB.
Skattekvot (% av BNP)
1970–2025 SCB · 2026* FiU1 (prognos i rambeslutet)
Offentliga utgifter som andel av BNP har sjunkit sedan 90-talet
SCB:s sektorräkenskaper visar en topp runt 68 % av BNP 1993 och cirka 49 % 2025. Det är inte samma sak som statsbudgetens miljarder i FiU1 – men det sätter 2026-ramen i ett längre perspektiv.
Två serier, två mått. Den heldragna linjen är statsskulden — det staten lånat via Riksgälden. Den streckade är Maastrichtskulden, hela offentliga sektorn, som används i EU-jämförelser och i riksdagens skuldankare. Andel av BNP är det rättvisande måttet över tid; kronor växer med inflation och ekonomi.
Statsskulden är det staten lånat via Riksgälden — 1 243,9 mdkr vid utgången av 2025, cirka 18.9 % av BNP. Maastrichtskulden räknar in hela offentliga sektorn (stat, kommuner, regioner, pensionssystem) minus intern skuld. Den var 35,1 % av BNP 2025.
Statsskulden nådde 72.9 % av BNP 1994. I kronor var toppen senare, 1 473,3 mdkr 1998, för att ekonomin och inflationen växte ikapp. Botten i modern tid: 16.7 % 2023.
Skuldankaret gäller Maastrichtskulden, inte bara staten
Riksdagens riktmärke är cirka 35 % av BNP för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. EU:s tak är 60 %. Från 2027 ersätts överskottsmålet med ett balansmål. UO 27 i statsbudgeten är räntan på skulden — inte amorteringen.
Citat ur budgetmotioner 2026 och, där motion saknas, ur valdokument eller namngiven intervju. Tom ruta betyder att vi inte har ett belagt citat om skulden — inte att partiet saknar ekonomisk politik. M, SD, KD och L lade inga egna utgiftsramar.
S
“Sammantaget innebär det att finansministern lånar till skattesänkningar och låter Sverige gå med underskott för att sänka skatten för de allra rikaste.”
Budgetmotion 2025/26:3551. S vill att permanenta reformer nästa mandatperiod ska vara finansierade.
“Vänsterpartiet har inget emot en mer expansiv politik, Sverige har en låg statsskuld och stora investeringsbehov, men i slutändan handlar det givetvis om vad man gör med pengarna.”
Budgetmotion 2025/26:2792. I FiU1 ligger V:s budgetsaldo 3,2 mdkr under regeringen.
“Med regeringens föreslagna ekonomiska politik ökar Maastrichtskulden till 36,8 % av BNP sista året för planperioden, 2028, vilket är över det så kallade skuldankaret som återfinns i det finanspolitiska ramverket.”
Budgetmotion 2025/26:3811. C vill värna ramverket och lägger 5 mdkr mindre i utgifter än regeringen 2026.
“Balansmålet för den offentliga förvaltningens sparande ska kompletteras med ett investeringsmål och ett särskilt investeringsutrymme för att möjliggöra investeringar i grön omställning.”
Budgetmotion 2025/26:3770. I FiU1 har MP det största underskottet mot regeringen (−67 mdkr).
Försvar, statsskuldsräntor, EU-avgift, ålderspension. Oppositionen är dessutom enig om att säga nej till höjt återvandringsbidrag. Där finns inget drama i staplarna.
Här avgör valet
Klimat, järnväg, barnbidrag, a-kassa, bostadsbyggande och bistånd. Det är där 5 mdkr minus och 136 mdkr plus bor.
Hur röstade riksdagen?
Regeringens rambeslut bifölls den 26 november 2025. M, SD, KD och L röstade ja. Socialdemokraterna röstade nej. V, C och MP lade sig ned.
